leriga glada hundar

Som vi har väntat, att se annat än snö, att se marken, och nu äntligen börjar den visa sig i allt större fläckar. Och sen i morse så hade det snöat igen!!! Det känns inte riktigt klokt att det är så mycket snö kvar. Nåväl, våren kommer, och sommaren med. Hundarna älskar att springa på halkfria ängar och vägar. men de ser inte heller kloka ut efter promenaderna, värst är ju Maggan så klart. O värför klipper jag inte av henne pälsen då. En inre kamp, ska jag ställa ut henne mera så får pälsen snällt vara kvar. Men ska jag inte ställa ut henne mera så kunde jag lika gärna kapat av dem. Mitt intresse för utställning har ju svalnat de senaste åren och trotts att Maggie är en riktigt snygg hund så orkar jag inte riktigt engagera mig i den sporten. En beardis är ju så vacker med pälsen på när den är ren o välskött. Men det finns många dagar jag ser mest nackdelar med pälsen, inte bara för min del (extra städ och hundbadande), utan också för hennes del, med allt som fastnar i pälsen och luggen som inte ger den bästa synen.

Det här låter säkert som att jag överlägger med mig själv om huruvida saxen ska fram nu eller imorgon. Vi får se.

På lydnadsfronten har det rasslat till. Yalla och jag har redan hunnit med både en klass 2 och klass 3 tävling i år. Numera är Yalla uppflyttad till eliten i lydnad. Jag är med i en fantastisk träningsgrupp med 3-4 andra tjejer. Team Tom Tile kallar vi oss. Det är högt till tak men även analytiskt och noggrannt tränande. Vi har tränat ihop i ett år snart, minst en gång i veckan, ibland även 2. Vinterhalvåret har vi tränat i hemmaklubbens Kungsörs Brukshundklubbs inomhushall Hundarena och i ett ridhus utanför Köping. Nu är första utomhusträningen inbokad på en skolgård i byn. Vi har inte bara haft våra träningar ihop utan vi har även haft 4 lydnadsseminarier åt klubben med olika teman kring lydnad. Bra när man måste tänka till.

Hur har hundarna utvecklats då? Yalla har fina springmoment, rutan, inkallningen, apporteringar. Fria följet behöver en funderare och fjärrens två svåra skiften ska bli säkrare på håll. Konskicket ska läras in, dirigeringsapportering, + lite till. Men just nu är det så kuuuul.

Maggie behöver mycket mera repetitioner, ofta men lite. Sakta men säkert blir de bra partierna i fria följet längre. Stadga har aldrig varit hennes naturliga styrka, men ju mera vi tränar på det desto säkrare har det blivit. Märkligt 8)

Mina dagar är numera fyllda med arbete. Jag har börjat på Hasselfors Garden i Västerås. Trivs riktigt bra även om resorna tar lite onödigt lång tid. Tur det finns ljudböcker. 

 

Hundarna har varit o vallat.

I ösregn va vi o vallade hos Vicky igår. Först va Maria ute med sina kelpar o vätte. Man kunde trott att hennes hundar hade vallat i år o dagar men det har de tydligen inte, det va däremot hennes agerande som gjorde att hunden liksom gjorde rätt o hamnade rätt. Lilla favovalpen, -Imre med svarta bältet- va också med, kuuul sa han om fårvallning, han fick va med sin mamma o springa med.

Sen skulle jag prova med Yalla. Har vallat med honom ett par gånger, ehh, varit i fårhagen, kan inte så mye om vallning. Yalla är helt klart intresserad, själv hade jag lite svårt att gå rätt, men med Maria i armbågen så backade jag i bågar. Om Yalla gillar att springa runt flocken i cirklar så har Maggie mera stilen att springa rakt mot flocken o få fart på ulltussarna. Men det gick ganska bra med henne också, bara man inte ryter för elakt att hon ska stanna. Lagom när vi va klara så slutade det regna och dags o åka hem med blöta, smutsiga, illaluktande hundar o kläder. Men roligt va det.