I ösregn va vi o vallade hos Vicky igår. Först va Maria ute med sina kelpar o vätte. Man kunde trott att hennes hundar hade vallat i år o dagar men det har de tydligen inte, det va däremot hennes agerande som gjorde att hunden liksom gjorde rätt o hamnade rätt. Lilla favovalpen, -Imre med svarta bältet- va också med, kuuul sa han om fårvallning, han fick va med sin mamma o springa med.
Sen skulle jag prova med Yalla. Har vallat med honom ett par gånger, ehh, varit i fårhagen, kan inte så mye om vallning. Yalla är helt klart intresserad, själv hade jag lite svårt att gå rätt, men med Maria i armbågen så backade jag i bågar. Om Yalla gillar att springa runt flocken i cirklar så har Maggie mera stilen att springa rakt mot flocken o få fart på ulltussarna. Men det gick ganska bra med henne också, bara man inte ryter för elakt att hon ska stanna. Lagom när vi va klara så slutade det regna och dags o åka hem med blöta, smutsiga, illaluktande hundar o kläder. Men roligt va det.
man ska inte ryta i början på en hund som inte har tänt till, det har iaf jag fått lära mig. då är det bättre att sätta lina på för att få stopp på hunden. först 100%-ig tändning och sen kommer kraven.
SvaraRadera(en beardis är ju generellt sett inte bitig av sig, ta ull är en annan sak, skulle hunden bita rejält då är det en helt annan dimension)
skoj att du har börjat blogga lite! :)
/Linda